Symtom hos barn och tonåringar
Symtomen på
depression utvecklas utifrån olika åldrars sätt att
tänka och uttrycka sig. Ju yngre barnet är, desto mera
fokuseras på kroppsliga symtom. Barn har i
undersökningssituationer ofta lättare att beskriva hur
de mår i en teckning än i ord.
I övre tonåren kan de flesta beskriva sina känslor med
ord. Trots det beskriver tonåringar med depression
mycket ofta en rad kroppsliga symtom och visar ofta oro
för kroppslig sjukdom. Tonåringar söker ofta hjälp för
de kroppsliga besvären, inte främst för de psykiska.
Barn klagar spontant på kroppsliga besvär, inte på
ledsenhet.
Förändringar i känsloläget är obligatoriska för
diagnosen och kan hos barn och tonåringar ha olika
valörer:
- Nedstämdhet
- Irritabilitet
- Oförmåga att
uppleva glädje i något
- Tankar av
värdelöshet och skuld
- Okoncentration
– tanke – beslut
- Tankar på
självmord
- Rubbningar i
energi, sömn, aptit och psykomotorik
Oftast är det
allmänna kroppsliga symtom som är orsak till att
ungdomar med depression söker hjälp. Ångestsymtom finns
hos majoriteten av deprimerade ungdomar och har ofta
funnits redan under barndomen, innan depressionen
utvecklades. Uppförandestörningar kan utvecklas till
asocialitet och finns hos var fjärde deprimerad
tonåring, oftare hos pojkar än flickor. Risken är också
stor att deprimerade tonåringar provar droger.
- Somatiska
symtom som till exempel ont i magen, ont i huvudet och
dålig aptit
- Ångest.
Separationsångest, generell ängslighet eller
tvångssyndrom
-
Uppförandestörningar som kränker andras rättigheter
eller bryter mot de normer som hör till åldern. Till
sådana beteenden räknas handlingar såsom skolk,
rymning hemifrån, slagsmål med tillhyggen, vandalism,
stölder, lögner och allvarliga regelbrott.
- Missbruk
Senast uppdaterad 2002-11-12 |
