Om
depression
Vi kan inte alltid må bra. Livets olika faser gör att vi
ibland är känsligare än vad vi brukar vara. Kanske
känner du en stark oro, har gått igenom en separation,
blivit utsatt för långvarig stress, förlorat någon
närstående, blivit arbetslös, sjuk eller illa behandlad
i allmänhet. Att känna sig ledsen, håglös och utan
energi är normalt och tillhör det vi brukar kalla livet.
Men ibland tar de svarta tankarna över, livet känns
meningslöst och man ser ingen väg ut ur mörkret. Då har
själen kommit i kläm. Man har blivit deprimerad.
Depressiva
sjukdomar är mycket vanliga och kan drabba
vem som helst och i alla åldrar. Enligt
WHO är depression på väg att bli en av
världens största folksjukdomar. Cirka 500
000 svenskar beräknas just nu ha en
depression som kräver medicinsk
behandling. Risken att själv drabbas av
depression någon gång i livet är cirka 50
% för kvinnor och 20 % för män. Både
kvinnor och män drabbas - ung som gammal.
Men trots att depression är så vanligt
förekommande så behandlas inte alla. Bara
en tredjedel av alla som drabbas av
depression söker läkarhjälp, vilket är ett
stort problem då de flesta som lider av
sjukdomen blir bra med någon form av
behandling.
Depression - en
sjukdom
Att vara deprimerad är inte att känna sig
ledsen och allmänt nedstämd. Depression är
ett medicinskt tillstånd som dag efter dag
påverkar dina tankar, dina känslor, ditt
beteende och din psykiska hälsa. En
depression kan kännetecknas av
nedstämdhet, hopplöshet, trötthet,
glädjelöshet, allmänt ointresse, hämning
av olika aktiviteter, självmordstankar och
i svåra fall självmord. Allvarligast är
den djupa depressionen eller melankolin.
Med depression menas sänkt stämningsläge.
Stämningsläget kan variera hos olika
människor beroende på tidigare
upplevelser, svårigheter och motgångar.
Normal nedstämdhet brukar vi kunna
hantera, bearbeta och klara av. Ärftliga
faktorer och tidigare erfarenheter
påverkar reaktionssätt och sårbarhet. Det
finns däremot ett antal
depressionstillstånd som är svårare och
kräver både medicinsk och psykologisk
behandling.
Fyra olika
diagnoser på depression
Förstämningssyndrom kallas ibland också
för affektiva sjukdomar och är den
sammanfattande benämningen för de
tillstånd som är kopplade till
förändringar i stämningsläget. Hit räknas
till exempel egentlig depression, dystymi
och manodepressiv sjukdom. Läkare indelar
depressionen efter hur den yttrar sig och
svårighetsgrad. Nedan följer de vanligaste
depressionsdiagnoserna.
-
Egentlig
depression
Egentlig depression beskriver bäst det
man menar när man talar om depression.
För att ställa diagnosen krävs att
symtomen nedstämdhet och/eller minskat
intresse för omgivningen skall finnas
under större delen av dagen, så gott som
dagligen, under minst två veckor.
Sjukdomen kan vara av lätt, måttlig
eller av svår karaktär. Vid svårare
depressioner används begreppet
melankoli. Hos en del personer varar
depressionen under mycket lång tid och
hos andra kan tillfrisknandet gå snabbt.
En obehandlad depression pågår i snitt i
flera månader. Sjukdomen går i skov och
många återinsjuknar. Knappt hälften av
alla som insjuknat drabbas endast en
enda gång i livet.
-
Melankoli
När den egentliga depressionen har
inslag av melankoli är människan helt
likgiltig inför omgivningen.
Ansiktsmimiken är livlös och rörelserna
går långsamt. Under sjukdomsperioden ser
melankolikern ofta 10-15 år äldre ut än
normalt. Melankoli är ett allvarligt
tillstånd som alltid kräver läkarhjälp.
-
Dystymi
Dystymi betyder sjukligt svårmod och är
en depressionsform som ofta kopplas
samman med den drabbades
personlighetsdrag. Sjukdomen kan
beskrivas som en mer kronisk depression.
För att diagnosen skall ställas krävs
att individen har uppvisat en kronisk
nedstämdhet under minst två år. För barn
och ungdomar räcker det att symtomen
varat i ett år.
-
Manodepressiv
sjukdom
Eftersom sinnesstämningen hos dessa
patienter kan pendla mellan djup
depression och sjuklig upprymdhet, mani,
kallas denna sjukdom inom den medicinska
litteraturen för bipolärt syndrom.
Senast uppdaterad: 2004-05-24 |