Behandling

Linneas tillstånd föregicks av en period med stress på arbetet och upplevt hot om för tidig pensionering och osäkerhet inför framtiden.

Linnea uppvisade klara symtom på depression, vilket bekräftas vid MADRS- skattningen. I hennes sjukdomshistoria framkommer en sannolik depression i 40-års åldern som hon aldrig sökte för.

Linnea är van att föra sig socialt och bemästrar det mesta i livet (detta kallas ibland för att ha bra "coopingstrategi"). Depressionssymtomen var från början svåra att upptäcka. Då Linnea väl fick sin diagnos orkade hon inte upprätthålla sina coopingstrategier, utan blev tillfälligt sämre med ökad ångest under några veckor.

Linnea behandlades med antidepressivt läkemedel i full behandlingsdos. Symtomen förbättrades och efter sex veckor var de helt försvunna. Behandlingstiden blev tolv månader.

Stödterapeutiska insatser gavs av kurator på vårdcentralen vid tio olika behandlingstillfällen. Linnea kunde efter detta hantera sin situation på arbetet mer konstruktivt och valde själv en tidigare halv förtida pensionering. Någon demensutredning behövdes inte, då kognitiv svikt ofta ingår i depressionssjukdomen och förbättras under behandlingen.