av Doktor Lars Häggström

Affektiva/emotionella symtom

Nedstämdhet

Med begreppet nedstämdhet menas känslor av dysterhet, tungsinthet, hopplöshet och hjälplöshet. Karaktären är djupare och mer smärtsam än ledsenhet. Nedstämdhet saknar process till skillnad från sorg. Den är konstant och svår att påverka för individen. Nedstämdhet kan i början av ett depressionsinsjuknande uppvisa dygnsvariation med förbättring på eftermiddagen eller mot kvällen. Senare i sjukdomsförloppet utslätas dygnsvariationen och nedstämdheten blir konstant över dygnet. Den går inte att avleda utan finns hela tiden som en grundton, oberoende vad som händer under dagen.

Oro, rastlöshet

I början av ett depressionsinsjuknande kommer ofta oron smygande. Den blir skrämmande och irrationell för individen. Det är vanligt att patienten söker en förklaring och själv presenterar en händelse som förknippas med oron. Ofta finns dygnsvariation i början med tydlig försämring på efternatt, morgon och förmiddag.

Rastlösheten kan också kallas psykomotorisk agitation. Den sjuke har svårt att sitta still, kan inte komma till ro utan går runt och väcker irritation i familjen eller på arbetet.

Irritabilitet, agitation

Den depressionssjuke upplever ofta sig själv - och upplevs av omgivningen - som lättirriterad och labil till humöret. Tålamod saknas för till exempel höga ljud eller oväntade händelser. Irritationen kan övergå i lättväckt agitation som kan uttryckas i irrationell aggressivitet mot omgivningen.

Ångest: konstant panikartad

Under depressionsinsjuknandet utvecklas ofta svår ångest. I början är det vanligt med dygnsvariation där morgonen och förmiddagen är värst. Dygnsvariationen upphör dock med tiden. Ångesten blir konstant över dygnet. Panikartade inslag kan dyka upp. Dessa är alltid allvarliga och ett tecken på försämring av tillståndet. Plötsliga suicidhandlingar är inte ovanligt under paniken.

Initiativlöshet, anhedoni

Initiativlöshet kan till en början påverka situationer som är mer psykiskt krävande, till exempel uppgifter som skall göras på ett arbete. Senare i sjukdomsförloppet uppstår ofta ett motstånd även mot enklare handlingar, till exempel att sköta hem eller egen hygien. I anhedonin är de flesta av vardagens uppgifter för krävande. Patienten sitter apatiskt, oförmögen till någon konstruktiv handling.

Smärtsam känslolöshet

Den psykiska känslolösheten - anestesia dolorosa - är ett mycket obehagligt tillstånd. Den sjuke är oförmögen att uppleva normala känsloreaktioner och är samtidigt medveten om det.

Sexuell dysfunktion

Sexuella problem som lustbortfall, impotens och oförmåga att nå orgasm är vanligt vid depression. All sexuell dysfunktion är alltså inte biverkningar från mediciner utan kan förbättras under behandling.

Minskat socialt engagemang, isolering

Den depressivt sjuke har flera skäl att dra sig undan sociala kontakter, till exempel ångest, irritation, bristande självtillit och försämrad intellektuell funktion. Det har påvisats att personer med återkommande depressioner har minskat socialt kontaktnät och färre viktiga personer i sin omgivning, något som i sig kan försvåra rehabiliteringen och bidra till ökad risk för återinsjuknande.

Hämning

Hämningen vid depression kan få motoriska uttryck, liksom emotionella och kognitiva. Den sjuke rör sig långsammare, svarar med latens på känslomässiga eller intellektuella stimuli.