För läkare

 
 
  Start > Om depression > Depressionssjukdom hos barn och tonåringar > Symbolbeskrivning inom tre huvudområden >
 
Depression i kroppen
   Förekomst och hereditet
   Miljöfaktorer
   Diagnostik
   - Kriterier för egentlig
     depression
   Symbolbeskrivningar inom
   tre huvudområden
   - Depression i känslan
   - Depression i tanken
   - Depression i kroppen
   Samsjuklighet
   - Allmänna somatiska
     syndrom
   - Ångest
   - Uppförandestörningar
   - Missbruk
   Könsskillnader
   Förlopp och prognos
   Självmordshandlingar
   Bipolär sjukdom
   Behandling
   - Information
   - Stöd inom familjen
   - Stöd i skolan
   - Samtal och psykoterapi
   - Medicinering
Depression i kroppen
av Dr Gunilla Olsson
 
Depression i kroppen innebär rubbningar i
  • Energi
  • Sömn
  • Aptit
  • Psykomotorik

De kroppsliga symtomen utgörs av rubbningar i balansen av basala funktioner och kan gå antingen mot en sänkt eller stegrad funktion. Energin upplevs dock alltid nedsatt.
 
Barn

  • Energilöshet
    Ett deprimerat barn mister sin aktivitetsförmåga. Den mentala energin sviktar. Barnet kommer sig inte för med något och saknar uthållighet. Det visar sig också i en fysisk kraftlöshet. Små barn orkar inte gå själva. Skolbarn orkar inte med idrotten i skolan och blir sittande passiva på eftermiddagarna. De säger ofta ”orkar inte” och ser verkligen ut att inte orka.
     
  • Sömnstörning
    Ett deprimerat barn får ofta svårt att somna på kvällen och kommer ideligen upp och klagar, alternativt ligger i sin säng och ropar på föräldrarna. Vissa ligger tysta och gråter stilla utan att visa det. När barnet väl har somnat kan sömnen var avbruten av flera uppvaknanden under natten. Barnen kommer då ofta till föräldrarnas sovrum. Situationen blir ofta mycket påfrestande för föräldrar och de söker hjälp för att få sömnmedicin åt barnet.
     
  • Aptitstörning
    Aptiten kan vara minskad eller ökad. När barn ständigt kinkar vid matbordet och inte tycker någonting är gott, kan man misstänka en depressiv aptitstörning. Man ser också barn som ständigt äter företrädesvis smörgåsar och godis utan att bli mätta. Det kan förefalla vara en tröst eller kompensation för en tomhet som aldrig fylls.
     
  • Psykomotorisk störning
    Det psykomotoriska mönstret kan vara agiterat eller hämmat. Vid depression under barnaåren är agitation vanligare än senare i livet, i synnerhet hos pojkar. En agiterad depression kan hos ett skolbarn yttra sig som oro, bråkighet, aggressivitet och oförmåga att vara stilla och koncentrerad. Det är viktigt att skilja från ADHD/DAMP och uppförandestörning av annan orsak, till exempel kriser i familjen. Det hämmade barnet blir däremot tyst, stilla och tillbakadraget. Risken är att deprimerade, stillsamma barn med dålig självkänsla aldrig uppfattas som störda, eftersom de inte är störande. Det är viktigt att uppmärksamma deras ledsna ansiktsuttryck.

Tonåringar

  • Energilöshet
    Den spontana känslan är trötthet, både att inte orka någonting och att vara trött och behöva sova. Tonåringen själv upplever sig inte ha kraft till någonting och blir ofta liggande på sitt rum. Bara om någon annan tar initiativet till något roligt går det att hänga med. För föräldrarna framstår tonåringen som lat och nonchalant. Hon eller han släpar sig fram, hjälper inte till hemma som förväntat, kommer inte igång med läxläsningen.
     
  • Sömnstörning
    Den melankoliska sömnstörningen med tidigt uppvaknande förekommer, men är inte den vanligaste formen. Vanligast är en svårighet att somna. Tonåringar lägger sig då ofta inte i normal tid, eftersom de ändå inte kan somna förrän sent. Följden blir att de vänder på dygnet och att alla normala funktioner rubbas. Om de tar sig till skolan har de bara hunnit sova några få timmar. Dessutom kan de ha vaknat ett antal gånger under natten. Ofta blir de kvar hemma och sover under förmiddagen och går ut för att träffa kompisar på kvällen. Under tonårstiden förekommer också relativt ofta en hypersomni i samband med depression. Tonåringen sover då 10-14 timmar per dygn och är ändå ständigt trött.
     
  • Aptitstörning
    Aptiten saknas ofta och tonåringen äter vare sig frukost eller skollunch. Kroppsuppfattningen och gränsen mot anorexia nervosa kan behöva utforskas. Flickorna kan få uppskattning för att de är smala, medan pojkarna snarare lider av att de är för magra. De senare känner sig spinkiga och omanliga. Detta förvärras av att de samtidigt slutar med sport och därmed sin muskulära träning. Vissa äter i stället obegränsat utan att uppleva mättnadskänsla. Flickor kan bli mycket olyckliga, börja våndas över sitt ätande och kräkas upp maten. Övergången till egentlig bulimi är glidande.
     
  • Psykomotorisk störning
    Liksom barn med depression kan tonåringar vara hämmade eller agiterade. Hämningen är som mest påtaglig i mimiken. Ansiktet är stilla, utslätat och saknar tonårens normala livlighet. Kroppsrörelser kan vara hämmade i mycket olika grad. Vissa ungdomar är mycket stilla, men plockar och pillar samtidigt med händerna. De beskriver att de känner både hämning och oro. Agitation kan ibland dominera bilden. Tonåringen kan då ha mycket svårt att sitta stilla mer än korta stunder. Det blir ibland omöjligt att stanna kvar på lektionerna i skolan.

Senast uppdaterad: 2002-11-12

 
 
  
 

 
  © Organon AB 2006 - Fiskhamnsgatan 6A, 414 58 Göteborg, telefon 031-720 65 00, fax 031-720 65 01
  Om deprimerad.net | webmaster@organon.se | www.organon.se