Värk, spänningssymtom i muskulatur Vid långvarig depression med mycket ångest- och
spänningssymtom uppstår inte sällan smärttillstånd i
muskulaturen. Ibland är det smärtan
som får patienten att söka vård. Om symtomen varat en
tid kvarstå ofta smärtproblematiken lång tid efter att
depressionssymtomen är botade. Sjukgymnastik och
fysikalisk terapi kan vara indicerad i
rehabiliteringsskedet.
Nedsatt aptit, viktnedgång
Viktnedgång är ett klassiskt symtom vid depression.
Ibland kan den vara dramatisk och inte enbart förklaras
av minskad aptit utan även av hormonella förändringar
under depressionen. Malignitetsutredningar görs ibland
innan depressionstillståndet upptäcks och
diagnosticeras. Aptiten är ofta nedsatt och kan i
förlängningen leda till total avsmak för mat.
Ökad aptit och kolhydratbehov
Ökad aptit är vanligt vid SAD (Seasonal Affective
Disorder) där främst kolhydratsug ger upphov till ökat
intag av sötsaker.
Oro för kroppslig sjukdom Det är förklarligt att individen söker naturliga och
förståeliga orsaker till sjukdomskänslan. Rädslan för
kroppslig sjukdom gör ofta att patienten söker sjukvård
och det är därför av stor vikt att misstänka depression
vid medicinskt sett svårförklarliga tillstånd eller vid
klara hypokondriska besvär.
Diffusa och bisarra kroppsliga symtom Vid svårare depressionstillstånd kan de kroppsliga
klagomålen få bisarra uttryck, ibland av
vanföreställningskaraktär. Detta är vanligare hos äldre
män med depression.
Ökad infektionsbenägenhet
Immunförsvaret påverkas negativt vid depressionssjukdom.
Följden är ofta ökad infektionsbenägenhet och fler
sjukdagar.