Varför vissa drabbas av depression och andra inte är ännu ofullständigt känt. Att genetiska faktorer spelar en viktig roll vinner stöd i många studier, men de flesta anser att också olika typer av miljöfaktorer - somatiska och/eller psykologiska - kan vara av betydelse. Att yttre faktorer kan utlösa en depression hos en härtill sårbar individ tycks de flesta vara överens om; huruvida yttre faktorer mer permanent kan förändra en individs sårbarhet för depression är däremot mer osäkert.
 
Uppfattningen att depression är uttryck för neurokemiska störningar i hjärnan står givetvis inte i strid med hypotesen att yttre, psykologiska faktorer kan vara av betydelse för sjukdomens uppkomst; det är således uppenbart, och tydligt visat, att psykologisk påverkan kan påverka hjärnans nervtransmission, både akut och mer permanent. Man kan å andra sidan mycket väl tänka sig att det kan uppstå störningar i nervsystemets funktion som ger upphov till depression, utan att miljöfaktorer av psykologisk natur spelar någon som helst etiologisk roll. Den vanligt förekommande uppfattningen att psykologiska faktorer alltid är av betydelse för uppkomst av de psykiatriska sjukdomar, som till exempel depression, finns därför skäl att ifrågasätta.
 
Fortsatt forskning krävs för att man skall kunna kartlägga den relativa betydelsen av olika etiologiska faktorer - genetiska och miljörelaterade - för uppkomsten av depression. Liksom när man studerar andra folksjukdomar är denna typ av forskning dock förenad med stora metodologiska problem.
 
Läs mer om etiologiska faktorer under "Ärftlighet", "Psykologiska faktorer" och "Somatiska faktorer".

Senast uppdaterad: 2001-11-27