|
|
 |
Biotillgänglighet
av Professor
Finn Bengtsson
Med biotillgänglighet avses den del av tillgängligt
läkemedel som via blodet kan nå blod/hjärnbarriären för
att i slutändan kunna påverka hjärnan som är målorgan
för alla kända antidepressiva läkemedel.
För att ha en uppfattning om biotillgänglighet är
kunskaper om absorption och förstapassage effekt
viktiga. Förstapassage effekt är lika med den del av
läkemedlet som efter absorption inte når blodbanan.
Efter absorption så passerar läkemedlet via vena portae,
levern, som är ett synnerligen metabolt aktivt organ.
Här kan mer än
hälften av passerande läkemedel tas om hand och
metaboliseras så att det inte når blodbanan och inte
bidrar till någon läkemedelsverkan. Däremot kan det
fortfarande ge biverkningar framför allt
gastrointestinalt.
Genetiska faktorer, ålder, multifarmakologi och
förekomst av olika typer av leversjukdom kan nämnas som
viktiga faktorer som kan påverka förstapassage effekt
och därigenom sänka biotillgängligheten. I de mätningar
kan biotillgängligheten variera högst väsentligt
för olika läkemedel. Nefazodon har en genomsnittlig
biotillgänglighet på cirka 20 % av given dos medan till
exempel citalopram ligger på mer än 80 %. Dessa data har
man givetvis tagit hänsyn till när det gäller FASS
dosrekommendationer. Däremot finns inte fallet med den
Crohnsjuke alkoholiserade patienten där vi som
förskrivare måste fundera både på en sannolikt minskad
biotillgänglighet tillsammans med en ibland minskad
förmåga hos levern att metabolisera läkemedlet.
Senast uppdaterad: 2001-11-27 |
|
 |
|
|
