Kan det finnas andra samverkande förklaringar till Linneas symtom? Vad betyder den period i 40–årsåldern då hon hade problem med sömnstörning och ångest? Linnéa är van att föra sig socialt och har goda coping-strategier. Hur kan det påverka symtombilden då hon första gången söker på vårdcentralen? Om farmakologisk behandling övervägs, hur skall man då värdera hypothyreos- sjukdomen, vad gäller val av behandlingslängd? Har det någon betydelse?

Linnea uppvisar klara symtom på depression, vilket bekräftas vid MADRS skattningen. I anamnesen framkommer en sannolik depression i 40-års åldern som hon aldrig sökte för. En thyreoideasjukdom är prognostiskt ogynnsamt, vilket bör vara med i bedömningen då
det gäller behandlingslängd.

Depressionstillståndet föregås av en period av stressande faktorer på arbetet, med osäkerhet inför framtiden. Detta kan betraktas som en viktig stressande livshändelse som bidrar till att Linneas sårbarhet för depression ökar och hon får sitt andra skov i livet.

Depressionssymtomen var från början svåra att upptäcka. Då Linnea väl fick sin diagnos orkade hon inte upprätthålla sina coopingstrategier, utan blev tillfälligt sämre med ökad ångest under några veckor.

Linnea behandlades med antidepressivt läkemedel i full  behandlingsdos. Symtomen förbättrades och efter 6 veckor var de i remission. Behandlingstiden blev, med tanke på somatisk riskfaktor och kvarvarande stressande faktorer på arbetet, 12 månader.