|
|
 |
Verktyg för
patientmötet
av Doktor
Herman Holm
Här presenteras några verktyg för att öka möjligheterna
till att skapa bra patientmöten.
 Begriplighet
En förståelse hos behandlaren om vad som kan röra sig
hos patienten på ett lite djupare plan kan öka vår
förståelse för en rad fenomen, till exempel självkänsla
och självbild. Ett möte med en behandlare som kan bidra
till att öka den egna kunskapen och därmed förmåga att
själv göra rätt saker, följa överenskommen
behandlingsplan mm är värdefullt.
Hanterbarhet
Mötet med en annan människa måste vara autentiskt och
äkta. Alla former av beteenden som känns onaturliga för
dig kommer i de flesta fall bidra till att mötet inte
blir bra.
Rummet
Visst har det betydelse hur de lokaler och det rum är
utformat när du själv besökt tandläkare, läkare eller
någon offentlig inrättning. Fula nerslitna lokaler ger
förutom ett trist intryck även en signal om att de som
arbetar i lokalerna slutat bry sig om hur de har det och
i förlängningen då hur de som besöker lokalerna har det.
Fråga gärna besökande patienter hur de uppfattar
lokalerna och lyssna noga på svaret. Det finns en stor
risk att du och dina medarbetare blir lite hemmablinda
och inte alls ser samma saker som tillfälliga besökare.
Skrivbord är utmärkta arbetsredskap. Men i mötet med
patienten är de i vägen. Det är stor skillnad att sitta
placerade snett emot varandra med ett litet sidobord.
När det gäller kontakt och möjligheter att få tillgång
till varandras ickeverbala kommunikation ökar ett sådant
möblemang möjligheterna.
Om möjligt bör rummet också vara ostört så att det under
den tid som patienten är där inte sker oplanerade
avbrott eller annat som kan störa kommunikationen.
Ovanstående kan vara svårt att genomföra på exempelvis
en akutmottagning, men är trots stökiga omständigheter
alltid något att försöka ha i åtanke i någon mån.
Tiden
Viktigt att det finns en förståelse för att tiden är
ändlig och att den respekteras och nyttjas på ett klokt
sätt. Om patienten inte vet hur mycket tid som finns
till förfogande kan en upplysning om detta i
inledningsskedet vara klokt. Många patienter har en
tendens att först i sista minuten ge den allra
viktigaste informationen. Det är vanligt och
psykologiskt fullt begripligt att något som patienten
själv är rädd för bagatelliseras eller tas upp i
förbigående. Det underlättar för patienten att veta hur
mycket tid som finns till förfogande.
Närvaro
I många undersökningar så kommer just närvaro högt upp
på önskelistan, det vill säga en aktiv, uppmärksam och
intresserad närvaro. Närvaro signaleras i form av
kroppshållning och blickens kvalitet snarare än verbalt.
Inledningen
Patienten har som regel endast full kontroll över en
konsultation precis i inledningsskedet. Vi tycker alla
att det är svårt att tala om saker som väcker vår oro
eller känns obehagligt på något sätt. Därför är det
vanligt med en lite försiktigt trevande öppning från
patientens sida, ofta avslutad med en kort paus. Denna
paus fyller för det mesta mer funktionen att samla sig
en liten stund så att man sedan kan ta upp det som känns
lite mer skrämmande och kan vara den egentliga orsaken
till besöket. Det är för det mesta ett misstag att som
behandlare i inledningsskedet gripa in i detta hos
patientens inre skeende. Att vänta en stund och kanske
verbalt ge en vink om att det är okej att fortsätta
leder ofta till att patienten snabbare än annars kommer
till sakens kärna och dessutom stärkt kontakten.
Känslor
Benämna känslor och bekräfta känslor uppfattas ofta
omedelbart som ett kraftigt empatiskt inslag. Här har
det förekommit oklarheter och oro över att man kan
utlösa något negativt eller att detta skulle kunna
uppfattas som integritetskränkande. Självklart gäller
det att bruka detta, liksom alla andra verktyg, med
förnuft. Men rent allmänt så vittnar många om att det
känns bra att läkaren kan bekräfta känslan. Detta gäller
även i de fall när känslan kan vara onormal.
Sällan eller aldrig skadar benämningen/bekräftelsen av
en känsla någon så länge som man träffat rätt. Däremot
fördjupas ofta kontakten. Detta är en del i det som
brukar benämnas empati.
Uppdraget
Uppdraget ligger ofta i förlängningen av patientens
förväntningar. Det är klokt att bilda sig en uppfattning
om dessa. Det är viktigt att patient och läkare har, om
inte en gemensam syn på uppdraget, så i alla fall att de
känner till varandras syn på det hela.
En enkel variant när man känner sig osäker på uppdraget
är att helt enkelt fråga patienten vilka förväntningar
han/hon har.
Ansvar
Numera tar många patienter ett stort och aktivt ansvar
för sin egen behandling. Flera studier har visat att
detta ger bättre compliance och patienter som är
tryggare och bättre rustade för att ta hand om sig
själva. Det finns flera studier som visat en minskad
vårdkonsumtion i grupper där man i studier satsat extra
på att ge kunskap om sin situation.
Senast uppdaterad: 2001-11-27 |
|
 |
|
|
