|
|
 |
Besvärliga
patienter
av Doktor
Herman Holm
 Besvärliga patienter
Det finns patienter som av de flesta behandlare
uppfattas som besvärliga. Men de flesta av oss har också
erfarenhet av att vad doktor A kan uppfatta som
besvärlig patient tycker doktor B är helt okej och vice
versa. Risken finns självklart med en patient som
man av något skäl uppfattar som "besvärlig" att det
uppstår konflikter, som i bästa fall kan lösas
konstruktivt.
Många av dessa patienter har tidigare mångåriga
konflikter med många olika företrädare för vården. En
tanke som kan vara till stöd ibland i dessa lägen är att
en stund försöka sig på att leva sig in i detta. Många
av dessa patienter är snara till felslut, har taggarna
ut och hela deras beteende är ibland präglat av tidigare
konflikter, vilket självklart bäddar för att nya
liknande situationer uppstår.
Skall man konfrontera patienten med vad man själv
känner? Som regel självklart inte. Samtidigt är det så
att rätt benämnda känslor som regel inte förstör
patientrelationen utan har motsatt effekt. Om Du känner
Dig arg och tycker att patienten har gått över alla
gränser så är det i de flesta fall bättre att säga "när
Du gör på detta sättet måste jag erkänna att jag känner
mig arg" (ledsen, besviken eller vad det nu kan vara).
Ett förbindligt leende och påklistrad artigt sätt att
försöka bli av med patienten så fort som möjligt är som
jag uppfattar det ett sämre alternativ.
Somatiserande patienter har symtom som behandlaren inte
kan objektifiera (detta är ju del i definitionen av just
somatisering).
Vi är vana vid och utbildade för att kroppsliga krämpor
uttrycks med somatiska symtom och psykiskt illamående
med något psykiskt symtom. Så kommer dessa patienter som
i de flesta fall har ett socialt och eller psykiskt
illamående som ger dem olika somatiska symtom. Här kan
uppstå en känsla av att de inte följer vare sig lärobok
eller regelbok. Detta kan bädda för en konflikt. Idag
finns flera hållbara modeller för hur en somatisering
kan uppstå och att bekanta sig med dessa kan ge en
större förståelse för fenomenet och ofta bättre rusta
oss för denna problematik.
En vanlig källa till svårigheter är när vi behandlare på
något sätt gör värderingar av subjektiva symtom.
Patientens fokusering kring för sina symtom tillsammans
med en rad andra faktorer har i många fall lett fram
till en mycket stor känslighet. Flera kognitiva tekniker
går ut på att omdefiniera och försöka defokusera
symtomen. Men att försöka förneka dem eller ge patienten
en vink om att det inte kan göra så ont eller liknande
har ofta motsatt effekt och leder till en försämrad
kontakt.
Men om det nu är så illa att du, hur du än försöker
ändra din reaktion, har en patient framför dig som du
knappt tål och som gör dig irriterad och förbannad, kan
det i vissa lägen vara klokt att försöka byta patient
med en kollega. Tänk på att kollegan kanske har någon
som han eller hon inte klarar av, som du inte har
bekymmer med.
En bra grundregel i kontakten med "besvärliga"
patienter, är den pedagogiska. Den lyder: Ansträng dig
för att utröna hur patientens förklaring av symptomen
ser ut. Inte ens vi läkare kan hjälpa någon till bättre
förståelse av hur symptomen uppkommer och kan påverkas,
om vi inte först förstår hur patienten förstår. Att
korrigera någons felaktiga förklaringsmodell går alltid
till så att man tillhandahåller kompletterande
information som den andre bit för bit kan lägga till sin
tidigare bild av hur det fungerar.
Senast uppdaterad: 2001-11-27 |
|
 |
|
|
